Vårt femstjärniga hotell med uppklädd dörrvakt såg vi inte så mycket av. Klockan 05 30 samlades vi i foajén och tryckte in oss i bilen med all packning igen. Fortfarande med mörker omkring oss började vi lite senare klättringen upp mot soluppgången.
 |
Hela tiden var vår fantastiske guide igång och undervisade oss, denna dag även lite mer på engelska. Här ser vi hur man spräcker sten i Indien. Man hugger ut decimetertäta fyrkantiga hål några centimeter ner i stenen och pressar sedan ner vått trä i hålen. Kraften från träet spräcker stenen. Har man varit här från Blekinge och studerat tekniken?
Det ljusnar för oss.
Utsikten från klippan är storslagen åt alla håll. Landningsbanan är en basar.
Det är massor av folk som väntar med oss. Även en pojke som säljer varm dryck från en termos.
På toppen av höjden ligger som sig bör ett litet tempel.
Östern är röd, säger ju kineserna därborta. Denna morgon var den ganska ynklig och gick inte att upptäcka, förrän den hunnit en bra bit upp. Disigt.
Nedanför väntar ett oupplevt tempel igen.
Nedför halkar vi på en enklare stig. Ständigt uppvaktade av en guru, som ville ha betalt för foton. 200 rs och Ludmila fick sin bild.
Lennart berättade
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar