Lättnader med kontanterna

Tidigare under januari har reglerna långsamt förändrats mot det normala läget för kontanterna. Två tusen blev två tusen femhundra i teorin, men eftersom endast tvåtusenrupeesedeln fanns i de flesta ATM (bankomaterna) så var läget detsamma. Så kom då höjningen till fyratusen femhundra för ett uttag. På en del håll fanns då femhundrasedlar, men åtminstone fyratusen sades mig folk få ut.

Under måndagen den 16 januari kom nya lättnader. Nu är vi tillbaka på de tiotusen rupee som gällde i början av november. Dessutom gäller de per bankkort. Veckovis är den nya spärren satt till 24 000 rs. Siffrorna bekräftas av tisdagens Herald Goa.

Vi har dock långt kvar till vad det står på de flesta ATM, nämligen 24h. Det är öppet så länge det finns sedlar levererade och de räcker ännu inte till. I en bristsituation tar ju många ut mer pengar än nödvändigt, av förklarliga skäl.

Det viktigaste är väl att få fart på att få ut sedlar i lägre valörer till bankerna. Innan dess är de annonserade höjningarna av beloppen inte värda något. Alla står där med jättesedeln, som ingen kan växla. I städerna kan alla förflytta sig mellan de olika ATM och därigenom få ut i hundrasedlar eller åtminstone femhundrasedlar ibland.

Ute i byarna finns en eller två ATM och mest den stora sedeln. Köerna till ATM är helt borta, bara normal väntan på fem minuter. Tyvärr är en av anledningarna till att köer inte existerar längre, trots bristen på kontanter, att ingen vill ha det som finns i automaten.

Med de här nya gränserna och den utökade tiden för inlösen av gamla sedlar är förstås alla möjligheter att i fortsättningen gripa spekulanter och mottagare av mutor tidigare väldigt liten. Då borde regeringen ombesörja snabbt att kontantsamhället får fungera som det är tänkt. Om man sen på sikt kan göra samhället kontantlöst är det ett steg mot ett modernare Indien, där alla bidrar till utvecklingen.

Svarta löner måste raderas från den indiska marknaden, liksom att all handel måste vara med och betala till VAT. Men vi turister kan inte vänta med att köpa våra vattenflaskor för 20 rupee tills de går att handla med kortbetalning.

Läste Lennart, som brukar ta sedeln dit han kommer ur ATM, på Internet och hörde på stan.