Cocospalmen

Högre än en flaggstång står den här i Goa och i stora delar av Indien både vid stränder och i trädgårdar. Som alla större träd knäcker den murar och annat som råkar komma i vägen för dess rötter.  Stammen är i förhållande till den kollossala höjden ganska spenslig. Ofta lutar stammen ganska mycket. Cocosnötterna sitter i en klase högst upp under bladkransen. De mognar vartefter. Det gör väldigt ont att få en i huvudet, om man alls överlever. Bilar och vespor gillar dem inte heller. Därför håller man ofta efter de mogna nötterna och betalar folk för att ta ned dem och bli av dem.

Adresser för bilder och info om indiska träd:

http://www.arvindguptatoys.com/arvindgupta/mccann.pdf

http://www.arvindguptatoys.com/arvindgupta/santapau.pdf common trees

http://www.arvindguptatoys.com/arvindgupta/cowen.pdf blommande

http://www.arvindguptatoys.com/arvindgupta/pippatrees.pdf coconut palm mfl

http://kaigalconserve.info/wp-content/uploads/2012/02/trees.pdf fieldguides to trees

http://www.seasonwatch.in/downloads/SW_HandBook.pdf

Bild Wikipedia.

Wikipedia skriver:

”Namnet kommer från portugisiskans coco, som är namnet på en apa. Detta som en association till att nötens ena ände påminner om ett aphuvud. Namnet skulle även kunna komma av latinets coccum kärna eller grekiskans kokkos för bär eller frukt. Nucifera betyder ’som bär nötter’.

Kokospalmen är antagligen inhemsk i Sydamerika, men är nu är utbredd jorden runt i områden med tropiskt eller varmt subtropiskt klimat utmed havsstränder, floder och vattensamlingar, särskilt på korallöar. Den blev känd i Europa redan på 500-talet genom den alexandrinske resanden

Kosmas  Indikopleustes skildringar.

Stammen används som virke, och av bladen flätar man tak och väggar till hyddor. Av blommorna får man söt nektar, som används som råvara till palmvin och palmsocker. Av fiberhöljet runt kokosnöten gör man exempelvis borstar, mattor och rep.

Av själva nötskalet kan man tillverka skålar, skedar, smycken och andra konstföremål. Frövitan i nöten är mycket näringsrik och ur torkad frövita, kopra, pressar man kokosnötsolja och pressåterstoden används som kreatursfoder. Oljan används för tillverkning av tvål, margarin, ljus eller det vi kallar kokosfett. I den omogna nöten finns också en läskande vätska, inte att förväxla med kokosmjölk. Palmvin kan jäsas av trädets sav.

Kokosmjölk framställs av det rivna fruktköttet som pressas. Beroende på önskad konsistens kan vatten tillsättas. Kokosmjölk kan användas i många recept som ersättning för mjölk eller grädde.

Mindre mängder kokosmjölk kan man själv framställa genom att blanda den skrapade kokosen med vatten och köra blandningen i en mixer. Silar man sedan bort fruktköttet får man den vita kokosmjölken som används i matlagning.

Den vätska som finns i en kokosnöt används således inte i kokosmjölk.” (Liknar liteden gamla visan om bonden som sköt kråkan och allt man kunde göra med den döda kråkan.)

Många av de som bor i de fattigare hyddorna i Goa använder fortfarande palmblad i kombination med plåt.  Ibland mitt inne i städerna.

Berättade Lennart hukande med blicken riktad uppåt stammarna.