Punjab och territoriet Chandigarh

Punjab (ibland stavat Panjab i västerländsk transkription) är en delstat i Indien, och är belägen vid gränsen till Pakistan. Den västligare delen av det historiska Punjab ligger på den pakistanska sidan om gränsen. Punjab täcker 50 000 km² eller är stort som 9 % av Sverige. Befolkningen är på 28 miljoner och det officella språket är punjabi.

Regionen kom under brittiskt styre när Ostindiska kompaniet annekterade Punjab 1849.

Provinsen Punjab delades vid den indiska självständigheten 1947 i West Punjab i Pakistan och delstaten Punjab i Indien. Eftersom Punjabs historiska huvudstad Lahore kom att tillhöra Pakistan byggdes en ny huvudstad, Chandigarh, för det indiska Punjab.

En grupp furstestater bildade Patiala and East Punjab States Union 1948, som blev en delstat i Indien 1950 och uppgick i delstaten Punjab 1956. 1966 avskildes delstaten Haryana från Punjab och Chandigarh blev ett unionsterritorium som fungerar som huvudstad för båda delstaterna. Ludhiana är största stad annars.

Ordet Punjab betyder land med fem floder. Floderna är biflöden till Indus och heter i tur och ordning Beas, Chenab, Jhelum, Ravi och Sutlej. Alla de fem floderna går samman i floden Panjnad som i sin tur flyter ut i floden Indus.

Större delen av Punjab är slättland som ramas in av bergsmassiv i norr. Trots liten nederbörd är Punjab en rik jordbruksprovins och detta beror på de goda möjligheterna till konstbevattning med hjälp av floderna. Främsta grödor i delstaten är vete och ris.

Sikhism är den största religionen i (indiska) Punjab (60 % av befolkningen). Sikhismen har inte fått ett starkare fäste någon annanstans i världen. Det är i delstaten den har sitt ursprung. Däremot är nästan alla invånare i den pakistanska delen av Punjab muslimer.

Gyllene templet, sikhismens heligaste plats, ligger i Amritsar i Punjab.

 Chandigarh är planerad vid Indiens tillblivelse och internationellt känd för arkitekturen. Här har man Indiens högsta genomsnittsinkomster. Territoriet eller staden ligger vid Himalayas fot och är 114 km² stort med en befolkning om 1 miljon.

Sikhism:

Wikipedia: ”Sikhism är, till skillnad från hinduismen, monoteistisk. Den grundades av Guru Nanak år 1499; ordet sikh betyder lärjunge (punjabi). Religionen tar avstånd från kastsystemet och betonar jämlikhet. En sikh skall avstå från alkohol och narkotika.

Den tionde gurun, Guru Gobind Singh, grundade Khalsa-orden, som är en militär, men främst en religiös orden. Man brukar nämna de fem K:na:

1.   kesh - vårdat men oklippt hår som täcks av huvudbonad (keski/turban), samt skägg – symboliserar andlighet.

2.   kangha - en kam för hår och skägg. Används även för att sätta upp håret – symboliserar andlig disciplin samt hygien

3.   kirpan - en dolk – symboliserar värdighet och självrespekt

4.   kaccha - korta byxor – representerar sexualmoral

5.   kara - armring av järn som bärs på handleden – symboliserar evigheten, tron på en Gud, sikhernas gemenskap med Gud och de sikhiska medlemmarna.

Den invigde mannen får tillnamnet singh (som betyder lejon på punjabi) och den invigda kvinnan tillnamnet Kaur (=prinsessa). Pahul kallas sikhismens konfirmation. Den heliga skriften heter Adi Granth och kallas även Sri Guru Granth Sahib. Guru Gobind Singh, den siste levande gurun, beslutade att han inte skulle ha någon annan efterträdare än skriften och khalsa. Adi Granth förvaras och läses i Gyllene templet i Amritsar och övriga Gurdwaras runt om världen.

Gudshuset kallas gurdwara och är inte enbart ett utrymme för gudstjänst, såsom en kyrka, utan här finns vanligtvis bl.a utrymmen för studier, matsal och sovsalar för pilgrimer. I gurdwaran har man huvudet täckt och fötterna bara och rena. Ordet gurdwara betyder Guruns dörr. Man äter måltider tillsammans, sittande på golvet sida vid sida, oavsett rang eller kön eller religion, som en symbolhandling för den sikhiska jämlikhetstanken.

Sikhismen förespråkar religionsfrihet och jämlikhet mellan man och kvinna.”

Sikhismen kommer alltså ur hinduismen. I verkligheten har man inte överallt kastat kasterna på sophögen här heller.

Text och bilder Wikipedia.

Lennart