Min favoritrestaurang på min egen gata

Temperaturen har varit otroligt stabil under de snart tre veckor jag bott här i Colva Beach. Det har skilt sig på max tre grader mellan högsta och lägsta temperatur, typvärdet är 33 grader. Ett soldis syns på lite håll, indikerande att luften inte är så otroligt ren från utsläppen. Men det är inte tal om någon smog som i norr Indien. Inte en droppe regn normalt på vintern. Men under monsunregnen vräker det ned flera tusen mm uppblandad med skorstenskit från fabriker och andra utsläpp. Ibland lite molntappar under en del av dagen, annars bara stekande sol.

Som så ofta tar jag mig 500 meter bort på vägen till vår egen favoritrestaurang för en andra frukost lite senare på förmiddagen. Idag erbjuder jag dem samma reklam som jag gav min favoritkiosk. Numera är Suresh Dodamani och jag vänner på Facebook. Han liksom övriga i personalen har begränsade kunskaper i engelska, men de är alla mycket trevliga och tillmötesgående och förstår alla kunders önskningar. Försöker alltid kommunicera och se vad folk önskar. Ägaren/chefen talar perfekt engelska. Han är med på en av gårdagens bilder.

På väg till mina kokta ägg och te tar jag en extra soptur för att rensa mitt rum. Vid elva har hettan lagt sig över oss. Från tidig morgon är det ganska svalt. Ett morgondopp känns ibland lite kyligt, men ännu mer lite ödsligt. Alla morgontidiga båtar har passerat stranden och bara väldigt enstaka strandvandrare syns. Du badar och simmar ensam, badvakterna kommer först bortåt nio. Därför gillar jag bäst att ta ett första skriv- och läspass på morgonen, avsluta det med en andra frukost. Den första består av frukt och bröd och tre piller för hjärtat.

Väl hemma igen arbetar jag vid datorn en stund igen och tar oftast sisesta samtidigt med Santosh. Han går de flesta morgnar upp klockan fem och åker och spelar golf vid flygfältet i Vasco da Gama. Sedan är han tillbaka hemma strax efter åtta och äter och snickrar med sina egentillverkade möbler. En annan hobby. Han älskar sin siesta och jag tar den om jag är hemma. 

Efter siestan, och ofta en kort simtur, arbetar jag vid datorn igen och sedan blir det middag någonstans ute i mörkret efter sju. Promenaden till middagen är lite kuslig ibland. De flesta fordonen har helljuset i ögonen eller nacken på dig, men en del gör av med så mycket el på sitt tutande, att det inte räcker till strålkastarna.

Allt detta ändrar sig naturligtvis helt när det är utflyktsdagar. Då minskar arbetstimmarna ner mot noll ibland, Eftersom du läser minst en text per dag, vet du att det aldrig blir helt tomt.

Hemma igen blir det mest privata kontakter över datorn och avkoppling, om inte något verkligen brinner i fingertopparna på mig. Då kan klockan bli ganska mycket innan jag släcker lampan.

Men, det här skulle ju handla om min favoritrestaurang?! Äh, du får läsa dagens texter och bilder i den engelska versionen istället. Eller varför inte hindi?      Lennart