Lennarts julbetraktelse

Om du frågar en lokalpolitiker i en kommun eller en mindre region om hur de ser på befolkningstalet får du alltid samma svar. De tror, önskar eller åtminstone hoppas att deras befolkning ökar. Härigenom ser de en rad olika fördelar. Ökat skatteunderlag ger större finansieringsmöjligheter, kanske ett underlag för en ny skola eller ett nytt centrum. Fördelarna är alltid så stora med befolkningsökningen att man vill planlägga den och ingen vill egentligen se kostnaderna för den.

Om du istället frågar en regionpolitiker i en större region om hur de ser på befolkningstalet får du alltid samma svar. De tror, önskar eller åtminstone hoppas att deras befolkning ökar. Härigenom ser de en rad olika fördelar. Ökat skatteunderlag ger större finansieringsmöjligheter, kanske ett underlag för en ny skola eller ett nytt centrum. Fördelarna är alltid så stora med befolkningsökningen att man vill planlägga den och ingen vill egentligen se kostnaderna för den.

Om du sedan frågar en rikspolitiker ansvarig för en hel nation om hur de ser på befolkningstalet får du alltid samma svar. De tror, önskar eller åtminstone hoppas att deras befolkning ökar. Härigenom ser de en rad olika fördelar. Ökat skatteunderlag ger större finansieringsmöjligheter, kanske ett underlag för en ny skola eller ett nytt centrum. Fördelarna är alltid så stora med befolkningsökningen att man vill planlägga den och ingen vill egentligen se kostnaderna för den.

Adderar du dessa önskningar till en världsnivå blir resultatet omfattande. Men nu invänder väl du att min modell är alldeles för förenklad. Det är väl ändå bara fattiga människor i fattiga länder som fortfarande skaffar sig många barn? Förvisso är antalet barn per kvinna eller familj på nedgång i stora delar av världen. Men här handlar det om migration på olika nivåer. Och fortfarande ökar jordens befolkning i ett gigantiskt test för att se hur många som fick plats innan bakterierna kunde käka upp oss.

Under tiden svälter många ihjäl, krigar andra ihjäl varandra och barn tvingas växa upp under vidriga omständigheter.

Prisade ekonomer kallar det för marknadstillväxt. Det egentliga namnet är en cancerväxt på mänskligheten. Om jordens befolkning höll sig kring den i sig ofantliga siffran en miljard skulle alla resurser inklusive vatten och mat aldrig hamna i farozonen någonstans. Detta skulle ekonomerna kalla för regression. De har dock så länge bevisat sin dåliga förståelse för vad som gynnar mänskligheten att vi inte behöver lyssna till teorier som aldrig slår in.

Den stora paradoxen kring befolkningstillväxten ligger i att ingenting tvingar oss att öka den lokala befolkningen. Samtidigt innebär ett ställningstagande att sluta profitera på avfolkningsbygders nedgång och undergång en möjlighet att åter bygga upp ett fungerande samhälle på många platser där människor ger upp idag.

Som enda argument finns här det liberala frihetsargumentet att människor måste ha rätt att bosätta sig var de vill. Det är enkelt att se att det är falskt. Inte får jag flytta in i Stockholms innerstad. Jag måste köpa mig in där. Det behövs verkligen inte 150 000 immigranter till Sverige för att inse att alla dessa inte kan bo på Lilla Essingen. Vad skulle då hända om 500 000 000 indier eller kineser ville flytta in på Österlen?

Det är både i den lilla kommunala, den regionala och den rikstäckande planeringen som den här typen av frågor måste lösas. Det handlar aldrig bara om Burträsk eller Fjollträsk för sig. I valtider talar politiker på alla nivåer om dessa problem, men dessemellan arbetar man för att skapa trafikproblem kring storstäderna och att förvandla naturområdena som finns kvar till höghus.

Här i Indien är det egentligen samma problematik som i Sverige. Med den skillnaden att allt är så mycket större och tydligare. Här i Indien får givetvis inte alla som vill det bo i Delhi. Man har just satt igång att tvinga 4,5 miljoner att flytta därifrån, eftersom de illegalt flyttat dit. Alla de jag såg sova på gatorna och lite fler. Undrar när de har smugit sig tillbaka igen.

Men lösningarna finns egentligen där om man bara såg till att ändra grundläggande förutsättningar för ett anständigt liv.

Mamma, vad är det där svarta på väggen där? Det är bakterier. De har kommit för att äta upp oss.

Goa den 24 december 2016

Lennart