Stabilt väder både i Goa och i Tyresö

Vädret är stabilt precis som det verkar vara hemma i Tyresö med drygt 30 graders skillnad i skuggan på dagarna och drygt 20 på natten. Men det är fortfarande folktomt till skillnad från när jag kom hit. Jag garanterar att det inte är värmen som flyttat på folk. De har helt enkelt inte kommit hit denna vecka. Enligt uppgift folktomt i hela Goa mot normalt. Amerikanerna stannar hemma enligt media. 

Det kan naturligtvis höra samman med Trumpspel vid spelborden, men hänger troligen samman med varningar för kontantproblemen. Igår mötte jag en brydd kö till en av alla stängda bankomater. När jag ett par timmar senare kom förbi kröp dock kön framåt och folk fick sina 2000 rs sedlar. Själv dristade jag mig till att begära ut 1900 rs och se Bingo! Ut ramlade 19 st 100 rs sedlar. Växlat till användbara sedlar och klart. Jag demonstrerade tricket för kön.

Restauranger som tar emot kort har fått problem med att få sina internetuppkopplingar att fungera. De fungerar bara när kunden absolut inte har någon form av kontanter. Kontantbristen i det kontantbaserade samhället är total nu. Snart klappar nog en del gatubutiker ihop här.

Jag har försiktigt provat lite olika maträtter på olika restauranger. De flesta ligger ganska högt på sina middagspriser här och de som har fullständiga frukostar tar också mycket betalt för dem. Men kvaliteten är bra, liksom hygienen.  Många restauranger har påkostade menyer, men ganska låg standard på lokaler inredning. Andra visar sport (cricket) på tv. Är man inte intresserad av cricket kan det faktiskt vara med programmen på tv. På ett hotellrum kan du väl titta på Bollywoodfilmer, men knappast förstå något av hindin.

Vissa kvällar spelar någon snäll granne, antagligen en restaurang, samma låt om och om igen. I kanske fyra timmar. Mina föräldrar hade garanterat tagit ut en propp om jag försökt det på sextiotalet. Jag hör inte texten men kan den annars utantill. Musiken är annars både amerikansk och indisk.

Under dagens lunchmiddag cirklade en vråk ned på gårdsplanen en fem meter ifrån mig vid mitt restaurantbord. En kråka kom också ner och tittade efter vad vråken kalasade på. Ingen tog notis av fågeln. En helt vanlig händelse här. Grisar, kor och hundar motas dock bestämt iväg från restaurangerna.

För tillfället är mina promenader kortare än tänkt då jag har bråttom med en del texter. Å andra sidan har jag i värmen åstadkommit betydligt mer än jag beräknat, så kommer tid till rörelse och intryck också. 

Jag ser nästan aldrig kunder i de kanske femtio taxibilarna och allra minst i tuktukbilarna. Det är maximalt en km från det hotell som ligger längst bort till någonting här. Lagom promenad för vilken överviktig turist som helst. Orkar man gå i sanden på stranden orkar man definitivt när man shoppar dagens vattenflaska.

Längs hela stranden växer kokospalmerna ganska glest. En hel del lutar bra för att tillåta klättring upp till toppen. Den var nog här Povel snappade upp den förtvivlade pojken som ropade på hindi: Far, jag kan inte få upp min kokosnöt, när han försökte ta upp den nedfallna frukten igen. Jag är efter att ha njutit av hans texter hela livet övertygad på att han var en hejare på hindi, Ramel alltså.

Svamlade Lennart på i värmen.