Trettio grader varmare än i Stockholm 80 Turist informationer

 Den ca fyra kvadratkilometer stora stadsdelen heter Karol Bagh och här finns tre tunnelbanestationer, varav en heter just Karol Bagh. Det är oftast närmast att åka dit. Precis som Stockholms T-bana går den högt uppe i luften ibland innan den i centralare delar dyker ner i underjorden. T-banan är bekväm även i rusningstid och har hissar.

Alla gator utom sex korsande huvudgator är smala och finns överhuvudtaget inte på kartorna! Man arbetar med blocks som noteras i korsningarna. Det finns säkert 1000 blocks bara i denna stadsdel. Många gator är raka, men inte äldre. De möts istället i roundabouts med planteringar eller fontäner i mitten. En Market kan innehålla kanske 50 - 100 blocks, med lägenheter, utom nere i gatunivå. längs de något bredare gatorna finns affärer, hotell, restuaranger, verkstäder. Ja allt, faktiskt. På trottoarerna är fordon parkerade, om inte någon har slagit upp sina saker till försäljning. Ska du gå, gör du det mitt i gatan utan att helst tänka på risken att bli ihjälkörd. Under första dygnet blev jag påcyklad en gång och påkörd av tuk-tuk två gånger. Numera har jag lärt mig att ta sikte på en indier som ska korsa åt samma hålloch lägga mig ca fem meter åt sidan. Blir denne påkörd hinner jag kasta mig undan innan jag träffas. Många kloka orkar inte med oväsendet som liknar Sydafrika under fotbollsmatcher. De tar en tuk-tuk och stoppar in hörselskydden.

En del parkeringar är mer än tillfälliga.

Vid de största korsningarna finns ibland trafikljus. Ingen bryr sig om inte polisen råkar stå där. Många både kör och cyklar i fel riktning, vilket skapar komiska situationer där ingen kommer fram åt något håll. Vid några trafikljus finns också signal för gående, men det verkar inte fordonen förstå. Alla tutar hela tiden och för att batteriet ska räcka, sätter man inte på lyset nattetid (efter 18.00 nu i vinter). I rusningarna står det helt stilla och då flyttar motorcyklarna över till de bitar som finns kring och på trottoarna. Med signalhornen nedtryckt hela tiden massakerar de vad som vågar sig ut i trafiken. Hastigheten pendlar mellan noll vid tvärnitar och ungefär fyrtio km/h mellan halta och lytta och skolbarn.

Det finns mängder av bussar, men ingen vet när de kommer. Det utnyttjar oregistrerade bussar som åker förbi busshållplatserna, varvid konduktören skriker ut vart de åker. Väldigt bra för alla som talar hindi. En hel del åker med dem. Dessa bussar är ofta förföljda av en av stadens bussar med signalhornet nedtryckt för att ingen ska höra konduktörens skrik.

Blir du påkörd kanske du behöver en ambulans.

Rast eller bara i väntan på nästa kund.

 Små ekorrar och vildhundar och enstaka fåglar överlever i storstaden.

Bambu är användbart till mycket.

Det finns cirka 80 kontor för turistinformation, varav detta är det enda som sköts av staten. De andra 79 kommer att lura dig på mycket pengar. Jämför gärna med falska bankkontor, där du kan sätta in pengar, men aldrig få ut dem. Den riktiga turistbyrån ger dig gratis information, men säljer ingenting till dig. Det gör de statliga resecentra för olka saker. För tågbiljetter går du till en stads internationella turistbyrå vid den centrala tågstationen, för turistresor typ the Golden triangel med Jaipur och Agra till Delhi Tourism &Transportation Development Corporation LTD (statlig). I Delhi ligger den nära turistinformationen vid Connaught Place, en km söder om centralstationen. Men börja med turistinformationen. De vet allt. Få hittar dock dit, då det hela tiden dyker upp folk som vill visa dig vägen och tar dig till något av de andra kontoren. De sista fem hundra metrarna ner till turistinformationen gjorde nio personer sina försök att lura mig.

fortsättning följer Lennart