Den fjärde undervisningsmyten Lärarens rättning

Den fjärde myten:         Genom rättning får läraren verkligen lära känna elevernas starka och svaga sidor.

4                   Genom rättning slösar läraren bort värdefull arbetstid och hinner därför ofta inte lära känna elevernas starka och svaga sidor.

Lärarutbildningen lägger särskild vikt i att ge blivande lärare goda rutiner i hur de ska rätta skrivet material från eleverna.

I en del skolor lägger lärare ned en tredjedel av sin arbetstid på rättning.

Det mesta av den tiden kan sparas genom att läraren endast läser materialet och gör korta anteckningar för egen del och för kommunikationen med eleven.

Om avsikten med en rättning är att eleven ska lära sig någonting av rättningen, måste den utföras av eleven själv, gärna med handledning från läraren.

Mycket ofta innehåller en rättning från elevens sida omfattande omstruktureringar av materialet, så att en andra version uppstår.

Det ingår i arbetet att eleven skapar en långsiktig förståelse av att skriftlig produktion ofta är en process av skrivna versioner, kommenterade av eleven själv vid genomläsning, men också av andra, för att sedan utvecklas i version efter version, tills man uppnått ett resultat man är nöjd med.

För material som eleven ska publicera är sådan arbetsgång lämplig. I andra fall är det för omfattande.

Den verkliga myten ligger alltså i att man tror att rättningen påverkar elevens kunskapsinhämtning och utvecklar elevens förmåga inom skriftlig framställning. Det finns ingenting som tyder på att något sådant inträffar efter lärarens rättning. Tid och resurser i sjön.

En fokuserad muntlig information eller diskussion är mycket effektivare och ger eleven möjlighet att konfirmera förståelsen för kommentaren.

För att verkligen ha nytta av korrekturkommentarer krävs mycket lång träning på snarare författarnivå.

Detta innebär inte att träning inom området är ointressant, men då ska det ske genom elevers granskning och kommentering av andra elevers produktion.

Dessa samarbeten parvis ska utveckla bådas färdighet att klara uppgiften och de ska bägge se det som ett teamwork för att nå ett färdigt resultat. Sådan träning bör påbörjas redan när de första skrivalstren skapas av dem.

Den del av elevens skrivutveckling som sker vid hens användande av det egna e-postkontot, bör undantas alla kommentarer (även om föräldrar nog bör göra kontroller genom läsning av innehållet, så att alla faror undvikes).

Vid publicerande på nätet som hemsidor och webbradio och webb-tv, är det viktigt att eleven har support för att uppnå resultat att vara stolt över. Här kan korta instruktionsfilmer finnas. Varje gång samma sak görs och samma saker sägs, finns det troligen ett behov av en videoinstruktion, som kan kopieras och distribueras över hela landet. Här bör teknisk support stödja. Här bör råd om modeller för presentationsformen ge stöd.

Tid måste också läggas för att utveckla elevens muntliga och visuella framträdanden, där återkommande filmande med video är en del för att hos eleven skapa en förståelse för hur denne uppfattas av publiken.

Även produktion av enklare egna videoinspelningar i kombination med egen teater och sångaktiviteter, bör startas under förskoletiden och sedan utvecklas under skoltiden till något som kan presenteras för en stor publik.

Annan förståelse och färdighet, som borde utvecklas inom området för framträdanden, är ljussättning och ljudupptagning och ljudåtergivning via högtalare. Nivå efter ålder.

Goa den 12 februari 2017              Lennart Warenius